Skatter i en globaliserad värld

Forskningsprojektet har belyst skattesystemet med utgångspunkt i de samhällsförändringar som skett sedan den stora skattereformen i början av 1990-talet.

Bland annat har globaliseringen och den tekniska utvecklingen öppnat upp och förändrat den svenska ekonomin. En grundläggande fråga har varit vad som ska beskattas i framtiden. Projektet startade 2019 och avslutades i juni 2022. Här kan du läsa mer om lärdomarna från projektet, ladda ned rapporterna och se eller lyssna på inspelningarna från seminarierna som genomförts.

Upplägg och resultat

Nitton välmeriterade forskare inom nationalekonomi, finansiell ekonomi och skatterätt har skrivit rapporterna som publicerats inom ramen för projektet. Vidare har Konjunkturinstitutet bidragit med en rapport om skattebasernas utveckling. Ytterligare tio forskare har medverkat som vetenskapliga granskare av rapporterna. Projektet har utmynnat i fjorton rapporter samt arton seminarier och workshops, som finns länkade längre ned på sidan.

Forskarnas frihet och SNS oberoende

Rapportförfattarna ansvarar själva för analys, resultat och rekommendationer. SNS som organisation tar inte ställning till dessa. Referensgruppen som följt projektet ansvarar inte på något sätt för rapporternas innehåll och tar heller inte ställning till dess analys, slutsatser och förslag.

Lärdomar från projektet

I projektets avslutande rapport har Åsa Hansson sammanfattat slutsatserna från de tretton rapporter som getts ut inom ramen för projektet. Här redovisas några av lärdomarna hon drar.

1. Arbete beskattas högt i Sverige jämfört med andra länder. Detta tenderar att minska incitamenten både att arbeta och att anställa. Däremot används i lägre utsträckning mindre skadliga skatter, som skatt på konsumtion och fastigheter. Om skatteuttaget kunde skiftas från arbete till konsumtion och fastigheter skulle Sveriges konkurrenskraft förbättras.
2. Genom att göra både konsumtionsbeskattningen och kapitalinkomstbeskattningen mer likformiga skulle val gällande konsumtion och investeringar snedvridas i lägre grad. En likformig kapitalbeskattning skulle sannolikt också kanalisera mer investeringar till entreprenörskap, innovationer samt forskning och utveckling än dagens skattesystem gör.
3. Det finns fördelar med att konsumtionsbeskattningen görs så likformig som möjligt och att inte använda den för fördelningspolitiska mål. Dessa mål kan uppfyllas på ett mer träffsäkert sätt genom inkomstskatter och riktade transfereringar till hushållen.
4. En lägre bolagsskattesats i Sverige än i större och mer centralt belägna europeiska länder kan bidra positivt till svenska företags konkurrenssituation.
5. Det är viktigt att representanter för Sverige deltar aktivt i det internationella samarbetet kring företagsbeskattning för att se till att de gemensamma regelverken blir så fördelaktiga som möjligt och inte missgynnar Sverige.
6. Dagens miljöbeskattning träffar inte de miljöfarliga utsläppen på ett effektivt sätt. Det gäller såväl flyg-, plastbärkasse- och kemikalieskatterna, som energibeskattningen. Begränsningar på europeisk nivå kan inverka på Sveriges möjligheter att fatta egna beslut om förändringar av beskattning. Större förändringar bör därför invänta utvecklingen på EU-nivå.
7. Det kan vara lättare att få till stånd skattereformer om de politiska partierna enas om riktlinjer för reformen, till exempel att konsumtions- och kapitalbeskattningen bör vara mer likformiga. Åsikterna om skattesatsernas exakta nivå kan däremot skilja sig mellan partierna. Omfattande skattereformer kan behöva fasas in över en tidsperiod. Det kan också krävas att förlorare på kort sikt kompenseras.